Fredagen den 31:a januari 2020

Dag 4 i veckan i Svendborg.

FOTBOLLSHISTORIA:
2011: Upprörande spelarbyten i sista minuten.
2013: Beckham väljer PSG då han återkommer till Europa.

FÖDDA:
Jeff, Traianos.

Dag 4 i veckan i Svendborg.

Torsdagar är en väldigt lång dag för en tandläkare i Svendborg. Då jobbar de ända till klockan fyra. Fast igår var alla på kurs. Men då Frida jobbar sista dagen idag så var det inte aktuellt att låta henne följa med på denna kurs då hon inte kommer att ha användning för den. Alltså hade hon patienter hela dagen som ensam tandläkare. Fast alla sköterskorna var kvar så helt ensam var hon inte. Däremot fick hon äta sin frukost ensam då jag inte kände så stor hunger klockan sju på morgonen med tanke på allt jag ätit dagen före.
 
Men vi pratade lite om vad som skulle hända klockan fyra och även i morgon då hon ska bjuda på avskedsbrunch till alla på kliniken. Jag skulle sluta upp klockan fyra så skulle vi göra några av inköpen som skulle både vara till idag och lite blusar som vi sett ut i måndags. Då jag hälsat adjö och skulle till att somna om så slets dörren upp. ”Det regnar ute! Har jag mitt paraply här?” Nej, det hittades inget paraply och vi var båda överens om att det troligen fanns på tandkliniken. Adjö nummer två.
 
Då jag inte hade något att handla eller andra saker att titta på nere på stan, och så regnade det ju, så stannade jag vid datorn och tog en frukost till Sydsvenskans E-tidning i lugn och ro. Därefter förberedde jag veckoslutets Premier Leaguematcher på datorn och dagens blogginlägg. Jag kunde även bestämma vilken tröja jag skulle ha på mig idag. Då det inte var några stormatcher så hade jag tagit med mig en dansk landslagströja som jag bestämt att jag skulle ha sista dagen på detta ställe. Jag brukar alltid ha en landslagströja från det land jag besöker. I somras var vi i Aten i fem dagar och jag har fem olika grekiska landslagströjor. Jag vet inte vilket intryck det gav, men en grek undrade varför jag hade en grekisk tröja på mig. Får se om någon dansk undrar likadant.
 
Jag hade AccuRadio på datorn igång. De har mycket olika musikstilar att välja mellan och jag hade en variant som heter ”Classic Rock Country Blend”. Mitt i en Eagleslåt tittade Niels in i rummet och skulle jobba lite med ett av badrummen. Han undrade om det var okey för det kom att larma ganska mycket. Jag svarade att då jag varit lärare i nästan 40 år så var jag ganska van vid larm utan att det störde mig. En timme senare lämnade han mig med att vi ses i kväll på Rasmus. Rasmus är en lite märklig musikpub som har levande musik varje torsdag då vem som helst får spela två låtar innan någon annan tar vid. Sedan kan man spela två till. Frågan är bara hur länge Frida och jag står ut. Deras slogan på framsidan av baren är ”Här må man ryge”. Och vad Frida säger som varit där innan så är det ingen som inte röker. Även de som normalt sett inte gör det måste ju andas.
 
Strax efter tretiden tog jag vägen om Lidl och köpte några pretzel. Jag hade elva kronor i mynt och de salta kringlorna kostade tolv kronor. Alltså betalde jag den lägsta summan jag någonsin betalt med kort. En krona! Därefter vandrade jag ner mot stationen för att lokalisera baren ”Rasmus”. Jag fann en och hade nu fem minuter på mig att ta mig till Tandläkaren där Frida skulle sluta klockan fyra. Hon hade en del att skriva klart innan hon skulle sluta så jag fick en kopp kaffe av en av sköterskorna. Alltså hade jag dricka till min pretzel.
 
Ute på stan var det först ett besök på Nielsens. Det är en klädesaffär där det köpts många damkläder under de två åren Frida varit boende i staden. Nu var det några blusar som skulle köpas. Sedan skulle Frida välja dagens matställe. Det blev Øko Cafeteriet på samma gata som klädesaffären låg. Det fanns en liten historia i att det blev just den restaurangen. Det var nämligen det första stället i staden som Frida åt på då hon var här på anställningsintervju. Nu var cirkeln sluten och även om stället har hunnit byta ägare så var det samma matsedel. Jag har också ätit här tidigare och tog en fish and chips (igen). Som efterrätt tog vi en varm choklad. Smarrigt!
 
Turen hem till B B&B2 gick över Fötex. Där handlade vi pålägg och beställde bullar och tårtor till idag. Frida ska nämligen bjuda på detta på sin arbetsplats då hon slutar. Det betyder att jag måste köra henne imorgon till jobbet och samtidigt hämta upp vår beställning. Sedan ska jag hem och packa och så ska jag tillbaka för att vi vid lunchen, eller frokost som det heter i Danmark, spela lite för personalen. Men det är idag. Gårdagen skulle avklaras också.
 
Det gjorde den med att Juul kom och övade stämmor i sång och spel till några av de irländska sångerna. Jag kompade på gitarren så bra jag kunde. Tiden gick och rätt som det var så var klockan nästan tio. Då skulle vi möta upp Niels, som varit i Odense och spelat med två av sina musikvänner. Puben med fritt uppträde hette som jag tidigare nämnt Rasmus. Och visst var det rökigt, som jag också tidigare förklarat. Men det var utmärkta musiker på scenen hela tiden. Då vi var så många som skulle upp på scenen, Niels, Juul, Frida, Johannes och jag så fick vi spela hela fyra låtar. Det blev stormande applåder och de som hörde av sig ville att vi skulle spela en omgång till. Det blev ytterligare tre låtar. Jag som inte normalt spelar dessa sånger hängde med bra, om jag själv får säga det. Men en av låtarna var jag som Prosit på jularna då han har Toker på axlarna och dansar med Snövit. Prosit sticker ut huvudet och har all möda att hänga med i fotstegen. Med tungan utanför mun och koncentrerad för att hänga med så var jag likadan då jag försökte hänga med i Juuls gitarrspel. Men alla tyckte det var fantastiskt. Vi hade ju irländsk musik som bröt av mot den mer moderna som de andra spelade.
 
Vi hade sagt max 20 minuter stod man ut i röken på baren. Vi var där i två timmar. Strax över tolv körde vi tillbaka till vårt rum. Då hade vi tagit farväl av alla våra tre musikantvänner. Johannes glad som vanligt. Niels visade inte så mycket, men det märktes att han tyckte det var lite ledsamt att bli av med Frida. Juul sa att det kändes som om något brast inom honom då han inte fick spela en gång i veckan med Frida. Tillbaka på rummet kändes det i halsen och efter att ha stått på scenen och spelat och sjungit var man så pass uppe i varv att man inte bara kunde lägga sig direkt, men vid halvtvå somnade vi. Fotboll får stå över idag.

2011 Upprörande transfers

2013 Överraskande Beckhamval

Jeff HENDRICK blir 28 år

Traianos DELLAS blir 44 år