Måndagen den 18:e september 2017.

Inte en enda Londonspelare i Londonderby. Endast två var engelsmän.

Den första match jag följde igår var Chelsea mot Arsenal. Normalt skulle det vara ett hett toppmöte. Nu var det ett likadant möte som då jag var på nStamford Bridge i slutet av 1990-talet och såg motsvarande match. Då var det ett mittenmöte och det var en stämning på arenan som gjorde att vi satt tilsammans med blandade Chelsea- och Arsenalsupportrar. Nu har man delat upp det så att supportrarna inte sitter på samma ställe, men ett mittenmöte var det fortfarande. En stor skilnad från för 20 år sedan vara att då jag såg matchen var stjärnorna engelsmän och det fanns några inköpta spelare från övriga Europa. Igår fanns det EN engelsman i vardera laget. Endast Gary Cahill fullföljde. Resten av spelarna var från övriga världen. Gary Cahill är från Sheffield, så speciellt mycket Londonlag fanns det inte även om klubbhus och arenor ligger i London. Det var nte speciellt intressant fotboll heller. 0-0 och det mest upphetsande var en brasilianare som blev utvisad i slutet av matchen. Vårdslösa David Luiz. Fast statistiken säger att det var första gången han blev utvisad.
 

Lukaku sjönk i min aktning efter sitt målfirande.

Match nummer två handlade om Wyne Rooney och Romelu Lukaku. Två spelare som förra säsongen spelade i Manchester United och Everton. Till igår hade de bytt lag. Wayne Rooney hulades på Old Trafford. Om det var för han år i Manchester Och som deras bäste mågörare genom tiderna eller för att han inte gjorde några mål igår, vet jag inte. För mål det kan inte Everton göra längre. Den största framgången de hade var att de för första gången på tre matcher i alla fall hade skott på mål. Hela tre stycken. Manchester United hade sex skott på mål och fyra av den gick in. Det tredje gjordes av gamle Evertonanfallaren Lukaku. Det brukar ju vara kutym att man inte firar speciellt då man gör mål på sin gamla klubb. Lukaku firade för fullt och därmed sjönk han som människa för mig. Det var inte lika förnedrande mot sina gamla supportrar som då Adebayor 2009 firade ett Manchester Citymål mot Arsenalklacken. Det fick han tre matchers avstängning för. Något sådant är inte aktuellt för Lukaku, men han kunde varit lite mer återhållsam. 4-0 till Manchester United gör att de och grannen City båda har 13 poäng och 16-2 i målskillnad. Delad etta.
 

Säkrade MFF seriesegern igår?

Sedan kanske många tyckte att Allsvenska matchen mellan Malmö FF och Hammarby IF var av större intresse. Skulle den dåliga trenden med endast ett poäng på de tre senaste matcherna hålla i sig. Nja, in MFF möter ett lag som förkortas HIF så tar man i lite extra. Igår var det stockholmarna Hammarby IF som fick sig en omgång på Swedbank Stadion. Hela 4-0 och så skiljer det sju poäng ner till tvåan Djurgården igen. Det kan vara så att gårdagens match var den som gjorde att MFF återfick självförtroendet och säkrade seriesegern.
 

Osportsligt uppträdande om man ligger kvar för att vänta på behandling, och sedan kan spela vidare!

Det blev lite mer slötittande då TV:n stod på och det spelades kvällsmatcher, och jag måste än en gång påpeka detta med ynkliga spelare. Då menar jag inte att de spelar dålig fotboll, utan att det blir så stora avbrott i spelet när det är lite närkontakt mellan två motståndare. Jag har full förståelse att det kan kännas och göra ont då ben, fötter och kroppar stöter ihop, men på minspelet av de spelare som ligger kvar ser det ut som om de är dödligt sårade. Em minuter senare springer de för fullt igen om bollen skulle komma i närheten. Vad är det som gör att en fotbollsspelare, som sedan kan spela vidare inte kan ta en smäll utan att se döende ut? Jag påverkas på så sätt att jag inte ens tror på den som verkligen råkar ut för en skada, utan tar för givet att alla fuskar. Om en spelare ligger kvar och inte kan röra sig, men efter ”omplåstring” väljer att spela vidare, bör det bli varning för osportsligt uppträdande!