Onsdagen den 3:e januari 2024

Inte många glada nyheter i årets första papperstidning.

I går så kom årets första dagstidning i brevlådan. Nuförtiden så finns det inga dagar som Sydsvenskan står över. Trots att nyårsdagen är utan papperstidningar så har de flesta lokaltidningar en digital tidning och den kan man läsa, men inget kan toppa en papperstidning. Där fanns fortsättning på förra året, men jordbävning i Japan och knivskuren oppositionsminister i Sydkorea.
 

Hur står det till med fotbollen?

Det fanns även en krönika som såg tillbaka (och framåt) på fotbollen. Internationellt så håller fotbollen på att dö ut med alla pengar som ligger i att spela fler och fler matcher. Då blir det så som jag ser på fotbollen. Förr kunde man längta till lördagarna då man fick se veckans match på TV. Nu längtar jag inte längre. Det är många matcher varje dag. Förr kunde man också längta till man skulle gå och se någon livematch. Det har jag gjort på Olympia, Landskrona IP, Örjans Vall och Malmö Stadion. Idag har våldet och terrorn tagit över med sina masker och bengaler. Sydsvenskans Max Wiman hade sin krönika och beskrev avslutningen på Allsvenskan 2023. Då bengaler tändes och utlöste brandlarmet som meddelade att man omedelbart skulle lämna arenan, undrade Max: Hur ska man förklara detta för sin åttaåring som man tagit med sig på matchen? Vi ska inte gå ut, utan vi stannar kvar! Nej, hittar man ingen lösning så måste det vara på tiden att sätta en åldersgräns på 18 år för att komma in på en Allsvensk fotbollsmatch!
 

Bio framför sporten igår.

Det var ju lite sport på TV igår också. Sveriges juniorer gick självklart till semifinal i VM-ishockeyn. Så var min tanke, men jag såg att det behövdes förlängning för att Schweiz skulle besegras med 3-2. Gårdagens Premier Leaguematch var ju inte någon stormatch. Då dessutom West Ham och Brighton spelade 0-0 så var det inget jag missade där. Under den tid dessa evenemang höll på så var jag i Lund. Lund har blivit vår nya biografstad. Det var dags för årets julfilm. Dottern hade en animerad på förslag, men jag plockade fram antingen ”Wonka” eller ”The Hunger Games: The Ballad of Songbirds and Snakes”.
 

Wonka!

Valet blev Wonka. Tidsmässigt utspelar sig filmen före Roald Dahls bok Kalle och chokladfabriken och kretsar kring den unge Willy Wonka och hur han mötte Oompa-Loompas på ett av sina tidigaste äventyr. Lite som man refererar till Sjöwall Wahlöö då det gäller de senare Beck så är det likadant här. Willy Wonka är Roald Dahls skapelse, men det tillsammans med Oompa-Loompas är de enda som Dahl har skapat. Resten av historien är skriven av Paul King tillsammans med Simon Farnaby.

Wonka, i filmen med Chokladfabriken, är en ganska grym person som låter de barn som inte följer reglerna i fabriken, försvinna. Wonka i den nya filmen är en genomsnäll figur som lyckas rädda en hel del andra personer och givetvis sätta dit skurkarna. Filmen har mycket fantasi, lite humor och omtanke och kärlek. Den var betydligt bättre än vad jag hade förväntat mig. Jag var glad att jag valde bio i stället för ishockey och fotboll. Åtminstone för igår.

Hemma på Home Park spelade Plymouth Argyle sin första match för åren idag 2004. De mötte Chesterfield i en seriematch i Division Two. Då matchen var över hade Plymouth tagit sin största seger i klubbens 118-åriga historia. 7-0 slutade det, men ettt rekort i sig var att redan efter 18 minuter av matchen hade Plymouth ledningen med 5-0. Det var speciellt detta rekord som stack ut, för det var faktisk tredje segern laget tog med 7-0. en gång 1932 och en gång 1994 vann de också med samma slutresultat.

Se ett sammandrag HÄR!